Svar: Att diagnosticera ett övervakningssamhälle

Jussi konstaterade här i förra veckan att en effekt av framsteg i informationsteknik är att de demonterar befintliga maktstrukturer och decentraliserar beslutsfattande. Nicklas brev om övervakningssamhället och medborgarnas relation till staten som ett Stockholmssyndrom illustrerar ju detta på ett tydligt sätt: när informationen blir mer sårbar behöver medborgarna hålla hårdare på sina personuppgifter. Stora centrala besluts- och maktsystem som bygger på centraliserad information är farliga och kommer att motverkas av medborgarna. Man kan ana en frustration över att den förändringen inte går snabbare – fortfarande går medborgarna med på att personuppgifter om dem samlas in av olika skäl utan att protestera.

Ledsen att hacka på en fångande formulering, men något Stockholmssyndrom är det inte fråga om. Skatteverket och CSN är inga bankrånande knarkare (det är ett faktum man inte uttrycker så ofta). De svenska medborgarna har ett ovanligt högt förtroende för sina myndigheter, men de har det på rätt goda grunder. Den svenska staten och dess företrädare är som regel inte korrumperade. De kan vara inkompetenta men som regel inte illvilliga. Visst finns det en rad exempel på där staten medvetet och uppsåtligen begått övergrepp mot sina medborgare, men det som är uppseendeväckande i en internationell jämförelse är att de fallen är så få.

Det höga förtroende som svenska medborgare har för staten har byggts upp under många generationer. Det är så det fungerar med kollektiva mentala föreställningar – de är ytterligt trögrörliga. Det innebär också att det tar tid att förändra det beteende som förtroendet lett till. Särskilt som farorna med att hålla fast vid den etablerade inställningen (att staten i stort inte är ute efter att sätta dit dig) inte kommer av att staten har bytt skepnad och blivit ond. Istället kommer farorna av att ny teknik har gjort det lättare för andra aktörer att missbruka den information som samlas in för legitima syften. Det blir en svårare slutsats att dra – som medborgare måste vi förändra vår relation och inställning till staten, inte primärt därför att staten förändrats utan för att en tredje part fått tillgång till effektivare verktyg för onda avsikter.

Jag tvivlar inte på att en konsekvens av informationssamhället blir att medborgarna kommer att vägra att uppge personnummer eller delta i folk- och bostadsräkningar, men det kommer att ta tid. Och till stora delar beklagar jag det.