Ninas brev aer spaennande och svaer. Det aer en utmaning att ge ett svar som haaller sig till ett tankespaar och inte spretar till alla de associationer brevet ger.
Smaa haendelser adderas och blir till sist avgoerande. Statistik aaterger inte verkligheten, men det saeger naagot om vaerkligheten. Etnografiska redogoerelser saeger kanske mer om verkligheten, men de ger en begraensad bild av vaerkligheten och saadana beraettelser aer inte verkligheten.
Enskildheter i etnografiska beskrivningar kan vaecka fraagor om frekvenser och sannolikheter och med det saega naagot om vika fraagor som kan tjaena paa att kvantifieras och aaterges statistiskt.
Det brukar beskrivas som deduktiv respektive induktiv metod att beskriva verkligheten, men i sjaelva raader det en falsk motsettning mellan induktion och deduktion. Falskheten ligger i det oemsesidiga beroendet: induktiva fraagor ger grund foer deduktiva undersoekningar och vice versa. Varje fraaga som stalls i statistiska undersoekningar kommer naagonsans ifraan. I regel fraan foerestaellningar om vilka froegor som kan vara relevanta, och de foeds i induktion. Saa tyckte ocksaa Popper paa sin tid, och idag uttrycks det mer poppulaert i boken om svarta svanar.
Danton visar i Ninas brev att till synes ovidkommande data kan ha stor betydelse. Saeger det oss naagot mer aen att vi maaste vara uppmaerksamma paa vad som kan vara betydelsefulla enskildheter, och kreativa i vilka fraagor vi staeller i en statistiks undersoekning?
Det ligger i Ninas fraaga: vad aer signifikant i det som sker och hur signifikant maaste det bli foer att naa en tipping point med djupgaaende och varaktig foeraendring som foeljd? Fraagan aer inte bara rolig att staella, som Nina paapekar, den aer ockaa viktig och relevant. Det aer en sociologisk fraaga.
Aer det teknik som foeraendrar maenniskor? Teknik kan foerstaerka och moejliggoera beteenden, i min mening, och med dessa beteenden paaverkar vi varandra. Naer dessa paaverkade beteenden naar en tipping point foerandras ocksaa samhaellet. Men var det tekniken som skapade foerandringen eller var det maenniskor? Svaret kan bara “maenniskor” eftersom det var maenniskor som skapade tekniken.
Maenniskan aer det enda djur som kan foerandra sig sjaelvt, menade Yoneji Masuda i privat korrespondens med den svenske forskaren Thomas Ohlin, men mer om det i ett senare inlaegg.
Anders (skrivet fraan ett tangentbord som inte boerjar med QWERTY)
