Nina noterar i sitt brev svårigheten med att definiera informationssamhället på ett sätt som är meningsfullt för att identifiera, eller för den delen förutsäga, samhällsförändringar av betydelse. Både kvalitativa och kvantitativa definitioner har sina brister. Förutom de statistiska utmaningar som Nina pekar på lider kvantitativa mått av ett urvalsproblem: vilka faktorer ska vi välja som goda representanter för ett informationssamhälle? Antalet datorer i hemmen och bandbredd på anslutningar till Internet må vara enkla parametrar att mäta, men är de representativa för ett informationssamhälle? Alternativa faktorer är tillgång till information med tillhörande variation i kvalitet, kvantitet, öppenhet och variation, samt olika mått på spridning av information tillsammans med associerad kostnad. Dessa mått är måhända mer relevanta, men de är i gengäld desto svårare att mäta. Kvalitativa mått lider av liknande utmaningar: vilka markörer representerar bäst informationssamhället och vad förlorar vi genom att begränsa urvalet?
Svårigheterna med att definiera informationssamhället speglas i svårigheterna att besvara de frågor som Nina ställer. Alldeles oavsett hur man förhåller sig till det synbara förfallet i personlig integritet som många tycks observera så återstår frågan om huruvida förändringen är en konsekvens av ett informationssamhälle i stark utveckling eller om utvecklingen av informationssamhället är en konsekvens av en social utveckling med mindre behov av personlig integritet? Eller, rämnar de gamla medierna som en konsekvens av Internet eller är Internets framgång ett direkt svar på de gamla mediernas brister?
Ett användbart standardtrick för att studera ett svårfångat begrepp, känt från exempelvis fysiken, är att undvika att fokusera på själva begreppet och istället studera dess kontext. I fallet med informationssamhället så kan man exempelvis ställa sig frågan: vad är det som driver utvecklingen mot ett alltmer uttalat informationssamhälle?
Beniger framför i The Control Revolution: Technological and Economic Origins of the Information Society (Cambridge: Harvard University Press, 1986) teorin att informationssamhället grundas i ett starkt behov av ökad kontroll (i samma betydelse som det engelska ordet control). Detta behov av kontroll är sammanflätad med utvecklingen av alla sociala system alltsedan livets uppkomst—från uppkomsten av DNA, via formerandet av kulturer och byråkratier, till industrialiseringens under framförallt 1800-talet. Det var under den senare fasen som informationssamhället som vi känner det idag, direkt motiverat av ett starkt kontrollbehov, började utvecklas.
Benigers teori öppnar för ett svar på Ninas fråga om vad som gör skillnad i en föränderlig värld, nämligen, det som driver förändringen. En teori lik denna skulle förmodligen kunna ge oss en bättre utgångspunkt för frågan om vilka förändringar som har bäring på framtiden än både kvalitativa och kvantitativa bedömningar av var informationssamhället står idag. Fast den analysen förtjänar förmodligen ett eget brev, eller kanske rentav två.
